torsdag 29 maj 2008

Om känslotillstånd (iii)

Mer bilder, på begäran...



onsdag 28 maj 2008

Om känslotillstånd (ii)

Uppföljaren till den omåttligt populära gissningsleken kommer här:


Om slöseri

Fick en tanke som jag ville dela med mig av bara...

Undrar hur mycket tid i en människas liv som går åt åt att vänta...?

Låter nästan tuffare på engelska:

How much of a person's life is wasted on waiting?

Ja, nu menar jag inte bara vänta i köer, vänta på sjukhus, vänta i telefonköer och sånt. Utan saker man inte gör för man väntar på "rätt" tillfälle. Hur mycket tid slösar man inte på ursäkter såsom "Ne, men jag hade inte tid nu", eller "Vi kan ta det senare..."? 

Med den begränsade tiden man har, ska man verkligen utsätta sig för "onödig" väntan då?

*andas och biter mig i läppen*

Om de sista sakerna jag helst skulle luktat på innan jag blir... luktlös?

Här kommer den, det näst sista sinnet... Alltså, de sista sakerna jag vill catch a whiff off before jag tappar luktsinnet:

5) Syrénbuskar på vårkanten. Luktar sommarlov för mig!

4) Vitlök i matlagning. Såååå gott det luktar, ett löfte om god mat!

3) Folk man går förbi på gatan. Denna är en liten luring med tanke på att folk kan lukta alltifrån gott till åt helvette!

2) Kajsas nacke. Luktar tryggt, spännande, hemma och kvinnligt. Ungefär som ett Kinderägg, för alla oss som minns den reklamen!

1) Regn på varm asfalt, eller regn på sommaren överhuvudtaget. Att lukta på regn är nog det godaste som finns.

Bubblare: Ostbågar, fråga mig inte varför... Dom luktar gott bara!

Bubblare II: Kaffe

*spanar*

tisdag 27 maj 2008

Om känslotillstånd

En tävling/lite roliga bilder/mycket nöje!

Ja, ni som vill kan gissa vilken känsla det är som jag och Sandra försöker efterlikna på dessa bilder, annars kan ni bara luta er tillbaka och fundera över hur mycket tid studenterna i Stanmerkollektiver har över till skit...


Om de sista sakerna jag kan tänka mig att känna innan jag blir... känslolös?

Ja, efter enorma påtryckningar, ni vet vilka ni är, kommer här fortsättningen på min lilla sinneskvintett: (Observera att det endast gäller känslor som man kan känna på sin hud)

5) Vinden mot min hud. Ja, det låter lite poetiskt, men det är sant. Vinden kan svalka när man är varm, och värma upp när man är frusen. 'Nuf said!

4) En kvinnas beröring, och inte vilken kvinna som helst - Kajsa sitter givetvis ohotad på tronen!

3) Hud under mina handflator, speciellt om huden är kallare än vad mina händer är. Ja, och sedan är det ju vissa delar av den mänskliga anatomin som är trevligare att vidröra än andra... Med risk för att familj och nära vänner läser detta så lämnar vi vilka kroppsdelar åt var och ens (snuskiga?) fantasi.

2) Skillnaden mellan varmt och kallt. Tänker på att sätta sig lite frusen i en varm bastu, eller att kasta sig, lite het, i havet för att svalka sig. Allt för att uppnå tillståndet lagom varm.

1) Att bli pillad i håret. Jag säger bara en sak: Gud, eller valfri annan gudomlig varelse man väljer att lägga sin tillit till...

Det var det! Nu är det bara två sinnen kvar... Och det sjätte!

*Smackar förnöjt, kaffet satt som en smäck!*

lördag 24 maj 2008

Om metahelgernas metahelg!

Kom att tänka på en sak när jag läste att det är mors dag på söndag. Det är även mors dags hundraårs dag.

Alltså - man ska fira sin mor på mors dag, MEN, man ska också fira mors dags 100års dag!

Hence metahelgernas metahelg!

Nu blev jag snurrig... Men kul var det!

*snurrar*

Om fem saker jag kan bli blind efter jag har sett

Här följs listan upp, med nästa sinne kroppen innehar - synen. Alltså, fem saker jag kan bli blind direkt efter att jag har sett:

5) Frihetsgudinnan. Ja... En fransk brud i New Yorks inlopp, iklädd toga och sandaler! Undrar om hon goes commando under togan? Det ingår för övrigt att få kolla upp innan jag blir blind!

4) Scarlett Johansen. Jo, tyvärr... Så fattig är jag att jag inkluderar en kändis på listan. Men hon är ju ursnygg!

3) Den tusenåriga eken som står utanför Strängbetong utanför Veddige. Gud vad jag älskar träd!

2) En jedi. Hade dom varit verkliga hade jag varit nöjd efter att ha sett en, good bye eye-sight!

1) Mig själv. Den här är lite osäker, men så som jag resonerar nu hade det varit trevligt att se sig själv en sista gång innan man blir blind.

Bubblare) Kajsa såklart! Då hade jag haft något riktigt trevligt på hornhinnan innan den avvecklades till förmån för totalt jävla mörker.

Återigen, ingen egentligt ordning, bara kul att lista med siffror. Ergo, kategorisera är rooooligt!

*ser upptagen ut*

fredag 23 maj 2008

Om fem låtar jag kan tänka mig att bli döv till

Jag har en idé, eller snarare småtanke såhär inpå kvällskvisten. Om man hade varit tvungen att bli döv, fråga mig inte varför, och bara fick höra en sista låt. För enkelhetens skull säger vi att just den låten gör en stendöv. Vilka fem låtar skulle man ranka då?

Jag gör ett ärligt försök:

5) Fem myror är fler än fyra elefanter - jingeln. Ja, barndomsminnen och en fin slinga inbakat i ens (snart) nyfunna dövhet.

4) Valfri Lars Winnerbäck låt. Efter det vill man bli döv, man kan nästan säga att när man lyssnar på Lars Winnerbäck tränar man i själva verket på att bli döv!

3) Valfri låt av Pantera/Megadeath/Gyllene tider/Sepultura/etc. Ja, som en vis man en gång sa så bringar denna typen av musik totalt lugn - När den tar slut! Och tänk vilket lugn man går in i om man blir döv på köpet!

2) Air Supply - All out of love. Skönsjungande män (ja, även refrängen sjungs av en man) som framför kanske världens bästa depplåt.

1) Sigur Rós - Hoppipolla. Ah, då kan man bli döv lycklig!

Ja, egentligen utan inbördes ordning kanske... En lista över de sista sakerna man vill se kommer imorgon, tror jag!

*Lyssnar på housemate Nick när han är på dass*

Om skönsång

En liten iaktagelse bara...

Bredvid mig på Moksha sitter just nu ett par amerikanskor och sjunger med till Phil Collins Against all odds. Hur det låter? Inte särskilt bra... Man skulle kunna säga för jävligt!

Tänk er en plågad katt, typ den får sina testiklar avbitna av en same, blandat med Håkan Hellströms kraxande, blandat med Pernilla Wahlgren tonläge när hon pratar, blandat med tusen pipande marsvin. Släng på naglar på svarta tavlan som grädde på moset så har ni det... Ursäkta mig men jag måste agera!

Så... Jag påpekade att jag hellre lyssnade på Tysklands samtliga bidrag till Eurovision, i finsk remix-version, än att lyssna på dom sjunga. De skrattade och nu är vi vänner!

Nejdå, jag sa inget, för jag är svensk! Och vi gör inte så, vi står hellre ut. Vi väntar!

Nu har dom iallafall slutat (låten tog slut) och jag har fått skriva av mig lite. Skönt!

*kliar mig på benet*

torsdag 22 maj 2008

Om Pontus gästbloggeri

Här följer en nykter iaktagelse av min gode vän, tillika vapendragare, Pontus. Mycket nöje (iallafall för alla oss som någon gång hängt på arkeologen, Göteborg)!

Måste bara säga att jag sitter nere på arkeologen nu och skriver ihop det sista på en uppgift. Ett par bord bort sitter ett gäng och panikpluggar inför en grammatiktenta i engelska... ahhh brings me back.

Dessutom sitter jag och tittar på alla som läser här nere. Jag tror jag ser ner på dem. De är fula, verkar korkade och klär sig lustigt (fult). Det verkar inte riktigt vara samma sociala regler här som i övriga samhället och arkeologi är ju egentligen ingen riktig utbildning, det vet ju alla.

Det som slår mig är stämningen här nere. Det är någon slags anda av ett frikyrkomöte och rollspelsförening i någon form av blandning. Folk ser ut som lajvare och använder lustiga tonlägen, när de pratar stryker de sig mot varandra och gör kattläten för att tigga mat.

Där har du det, mitt femminuters kåseri, eller måhända enmansblogg om du föredrar det.

tisdag 20 maj 2008

Om Preusseri

Jag önskar ibland att jag vore mer Preussisk...

För er som kanske inte riktigt har koll på termen "preusseri" kan jag informera om att det är när man har stenhård koll och ordning. Termen härstammar från, ja just det!, Preussen. Där hade man väldigt länge ett militärvälde som hette duga. Preussiska soldater var the shit! De gjorde precis som de blev tillsagda, hade ordning och koll, och kanske viktigast av allt: kunde inrätta sig i så raka led att en vinkelhake skulle bli grön av avund.

Preusseri ansågs vara väldigt bra tills en bedragare köpte sig en preussisk generaluniform och valsade in på militärområdet och lyckades lura de preussiska soldaterna att han var general och kunde således tillförskanska sig diverse militärpersedlar och pengar som fanns på området. Han kom in genom huvudingången, och tog samma väg ut. Allt medan soldater flängde upp och ner med armarna i honnörspositioner. Han spelade sin roll övertygande och de preussiska soldaterna ifrågasätter inte order från en med högre rang!

De tog honom i slutändan, men inte utan att de preussiska elitsoldaternas rykte fått sig en törn. Nu ville man ha soldater som kunde tänka självständigt också, inte som bara lydde order blint.

Hursomhelst, termen "Preussiskt" adopterades av militärväsendet i Sverige och jag vill minnas att jag oräkneliga gånger fått höra uttrycket: "Kjell! Den här högen med skit ska vara preussiskt inrättad om en halvtimma!" Då hade man 29 minuter på sig att inrätta högen med skit i ett snyggt led, eller liknande.

Preusseri alltså! Tänk att ha sådan koll och ordning på sig själv och allt runtomkring... Ahh...

Vår nya housemate framstår som en preusserist. Döm av min förvåning när jag skådar in hans, tillika Sofies gamla, rum och får se hans persedlar, dator, böcker och tillochmed cykeljäveln, inrättad efter preussiska metoder. Jag fick en tår i ögat. Jag började fundera på vilken metod han använt för att få sakerna i så raka linjer - snörmetoden? Laserpass? Eller så kanske han har ett grymt utstuderat ögonmått - han är ju kakelläggare!

Nä, preusseri alltså...

*Gör obscena miner åt Johan*

söndag 18 maj 2008

Om förändringar

Nu har Sofie åkt hem - äntligen! Nee! Nu far jag ju med osanning, jag ville ju inte alls att du skulle åka hem! Men trots att det var tråkigt, och känns lite tomt utan dig, så förde det faktiskt något gott med sig - man anar ljuset i slutet på tunneln nu.

Och det där ljuset är också på gott och ont. Å ena sidan betyder det att man snart ska få åka hem, skönt, å andra sidan betyder det att uppsatsen bör vara så gott som färdig nu, oskönt!

Jag ska inte gnälla om den mer nu, absolut inte!

Imorgon kommer så Nick Palmer och intar casa del Larsson, undrar hur det kommer att gå...? Det blir nog bra, antar jag. Undrar om grannen kommer tycka att det är lika konstruktivt (*host, host*) att spana in Nick i underkläder? Kommer Nick att fälla ner ringen efter han har kissat? Många frågor, de kommande dagarna ger svar!

Slutligen innan Mr. Blund hälsar på: hoppas du får det bra nu Sofie, och att allt går vägen abroad och hemmavid sedan igen. Och minns - partybussen kanske kommer förbi Sjöbo när Way Out West nalkar!

*Går mot ljuset*

fredag 16 maj 2008

Om fälgkors

Ja, det var ju ett tag sedan nu...

Börjar trappa av, eller så känner jag att jag inte har tid. Hör och häpna - jag har annat för mig än att uppdatera min blogg var och varannan dag!

Men nu är jag tillbaka.

Låtom oss börja med mitt Vg på senaste salstentan - grattis till mig själv - och bara lugna! Jag firar på Moksha med en kaffe och en morotskaka. Alles in order så att säga.

Idag är det ju Sofies sista dag på sin praktik också, tråkigt. Hon åker tillbaka till Sverige på söndag och på måndag dyker Nick Palmer upp och flyttar in. Det blir säkert bra, även om jag nog inte kommer att hinna bli jättebästis med honom, ty alla har vi uppsatser att påta färdigt med.

Ikväll så blir det iallafall utflyttningsfest/födelsedagskalas för Sofie, Sandra och Annika. Det ska bli trefligt.

Jag träffade en dubbelgångare till Sandras vän Ida idag. Men jag drog snart slutsatsen att det inte var Ida jag stod och pratade med då denne bedragare inte tyckte det var särskilt kul med min idé att ha Dvärgspotting. En idé som kom sig av att jag igår såg inte mindre än två dvärgar! Nu låter jag kanske väldigt fientlig, men det är inte det som är meningen. Det är inget illa menat alls, dvärgar är bara lite exotiska nämligen och så helt plötsligt ser man TVÅ på samma dag... Hursomhelst, Idas bedragar-dubbelgångare var inte imponerad. Vi kommer nog aldrig prata igen...

Vad mer? JO!

Johan och jag var i London i måndags och gick på bluesbar med Johans känningar, Karin och Helena. Det var väldigt bra, så bra att här följer ett försök att beskriva hur bra det var:

Tänk er att ni går in på en halvtrång bar. Allra längst in skymtar en liten scen, upplyst av en eller två röda spotlights. Klockan är 20.00 och baren börjar fyllas på, en halvtimma senare är det knökat med allsköns människor som är där för jamsession. Första bandet går på och man går in i en slags dimma. En dimma man inte kommer ut ur förrens baren stänger och man blir knackad på axeln av de som arbetar där.

Höjdpunkter:

En av trummisarna fällde ett solo där han spelade på väggarna!
En riktigt gammal rockbluesräv som spelade munspel som en bluesrockgud!
En krullhårig kille med världens bluesröst som fortfarande framkallar rysningar!
En basist som fäller det absolut grymmaste bassolot jag hört och sett! 
När jag mötte en främlings blick och insåg att vi båda var på den där underbara platsen som jag insett bara liveblues kan ta en till!

Kenneth, om du läser detta - hit ska jag ta med dig när om vi åker till London!

Ja, det var min måndag-tisdag det!

Nu ska jag skriva lite uppsats, igen.

Betänkt - i England har tydligen inte fälgkorset slagit igenom eftersom jag och Sofie såg en stackars man byta däck med en metallbit från tidiga stenåldern häromdan... Suck, britter! Ni lever i ett u-land utan att inse det själva!

Kramar!

tisdag 13 maj 2008

Om Siqqes fråga

Jadu, käre Siqqe...

Det var inte en enkel fråga du ställer! Känner mig lite som en förälder som just fått frågan "varför är himmelen blå" och man känner att man orkar inte förklara fenomenet blå himmel för sitt fyra åriga barn som plirar storögt på den människa den anser vara världens smartaste... Oj, en liten förälderfantasi där... ber om ursäkt.

För er oinsatta kan jag berätta att min gode vän/bloggkollega Siquidem undrade varför det endast ligger äckliga godisar kvar i godispåsen, trots att man plockat varje godisbit själv. Är det ett undermedvetet masochistiskt drag? Eller är man bara korkad?

Min teori, som för övrigt är helt ovetenskaplig, är att man kanske redan har ätit ett femtiotal (?) liknande godisar och känner helt enkelt inte för ännu en fizzyflaska efter att ha goffat 14, 5 soda shots.

Antingen det, eller så tror man sig bara vilja ha en cocosprick eller en fillidutt, medan man egentligen suktar efter en fudge eller ett vingummi.

Svar på frågan Siqqe? Jag är lite trött och har tenta imorgon så jag tror du får vara nöjd den här gången...

Hejråååå!

fredag 9 maj 2008

Om dagens goda gärning

Vårt skramlande med bössor lönade sig för Röda Korset;

£ 210 blev det på två timmar på tre personer

Grattis Sofie
Grattis Annika
Grattis Andreas

Jättegrattis Red Cross 

Hejhej!

Om gamla vanor

Ja, de säger ju att gamla vanor dör långsamt, därför sitter jag nu på Moksha igen. Det känns bra att ha gjort comeback, speciellt när man blir hälsad på som en gammal vän som man inte sett på länge. 

Just nu är det väldigt mycket uppsats i mitt liv, precis så som det ska vara. Minns den där härliga våren när min c-uppsats i historia skulle göras färdig, det är samma sak nu.

Oj, såg precis att Moksha har bytt ut en del av konsten som hängde på väggarna. De nya alstren är rosa, och pastelliga. Jag gillar dom, trots att de inte innehåller vare sig träd eller surrealism.

Skittelefon, nu är displayen helt blå igen, dags att pensionera kanske? Ja, så småningom...

Jag har skramlat bössa idag för British Red Cross. Det var väldigt kul, faktiskt! Man fick se hur folk ångestade över att de inte hade växel, eller att de hade det fast ljög om att de inte hade det. Krångligt värre.

Jag blev klippt igår, det blev bra. Speciellt med tanke på att Annika fick arbeta i halvt i mörker - mycket bra!

Ja! Så har ju Pontus varit här med. Vad hittade vi på undrar ni, jo vi busade, åt, drack, var i London, gick på blues, handlade Ben Sherman kläder (se "This is England"). Sedan har jag varit på The Globe och sett King Lear, och så bra den var! Jag stod och njöt i tre timmar åt bra skådespel, härlig atmosfär och engagerad publik. Det var en upplevelse!

Skulle vilja avsluta med att komplettera min dödslista:

Pappan i Österrike - Han lär ju bli lynchad för sina tilltag. Stygg människa!

SVT - Sända Englas begravning på tv?! Snacka om att kommersialisera någons död... Kanske var det mammans önskemål vad vet jag... Smaklöst är det iallafall!

Jorden/Tellus - Japp, mina spådomar i kaffesump och onda tår säger att allas vår Moder Jord kommer att kasta in handduken snart, säg sisådär 100 år. Vilket är rätt snart i hennes ålder räknat!

Jasådärja!

Nu känns det lite bättre, synes snart igen!

fredag 2 maj 2008

Om dödslistan

Dags att uppdatera min dödslista. Ja, alltså en lista över folk som förmodligen kommer att kola inom kort. Märk att vissa av personerna har jag till och med förutbestämt ett datum till. Mycket nöje!

- Påven Benedictus XVI
Hur svårt kan det vara att hitta på ett NYTT påvenamn? Jag hade kunnat tänka mig Godzilla, eller Belsebub. Det hade varit något, haha! Ja... du är gammal - avlid!

- Nils-Petter Sundgren
Gaggigt värre blir det när herr Sundgren hasplar fram floskler i tv-soffor. Ingen vet hur gammal han är, han kvalificerar sig till att vara över 70, men kan lika gärna vara 68.

- Fidel Castro
Kommentar överflödig... Fast det är ju lite kul att han är en utav de största naglarna i USAs öga! Dödsdag? Den 16 september 2008, en cubansk cigarr senare...

- Kalle Anka
Jag vill minnas att Kalle fyllde 65 för något år sedan. Och med det temperamentet lär han inte hålla så länge till... Lägg därtill att han förmodligen inte har råd att gå till läkaren eftersom Farbror Joakim fortfarande, utan hänsyn till inflation och liknande, betalar stackars Kalle 30 öre i timman.

- Farbror Joakim
Om Kalle är över 65 borde väl Joakim vara sisådär 100. Minns att Joakim var med i guldrushen i slutet på 1800talet...

- Queen Elisabeth II
Kom igen nu Bettan! När ska Charles få ta över egentligen?

- Amy Whinehouse
Föga överraskande kommer Amy trilla av pinn redan den 29 juli, på min födelsedag!

- Britney Spears
Verkar ha kommit upp sig, men skenet bedrar. Det krävs mer än lyckade inhopp i en sitcom för att ta sig upp ur träsket kära du!

- Pete Doherty
DUH!

- Edna Parker
Världens nu äldsta levande människa. Enligt Guiness iallafall... 

- Robert Mugabe
Lägg ner nu va! Inse att din tid är förbi och ta det som en värdig förlorare innan du ställs inför rätta för alla de orättvisor du bidragit till. 

Ja, jag kan hålla på i evigheter känns det som... Bidra gärna med fler namn på personer ni spår kommer att vandra till de sälla jaktmarkerna inom kort!

Hejhej!

torsdag 1 maj 2008

Om att ha andra saker att göra

Jag har slarvat. Ganska mycket. Jag har inte orkat/haft lust/haft tid och andra dåliga, men fullt godtagliga, ursäkter.

Vad har hänt sedan sist då?

Jag har varit hemma i El Swedeno.
Jag har genomfört min undersökning till uppsatsen.
Jag har varit på kolloträff.
Jag har badat bastu.

Ungefär så skoj har jag haft det...

Åkte hem till Sverige med syster, kom tillbaka med en Pontus.

Nej, ingen lust nu heller verkar det som... Ska snart ha lektion o allt!

Skönt att se ljuset i slutet på tunneln iallafall.

Kräms!