tisdag 14 oktober 2008

Om en pojke

Hejhej!

Nu är jag tillbaka igen! Det har varit ett långt uppehåll, men för alla er som kanske slösurfat in på min blogg kan jag berätta att nu kommer det åtminstone en uppdatering i veckan. Det nästan lovar jag!

Om en pojke var det ja... Jag är ju en pojke, även om jag i lagens ögon betraktas som myndig man. Sitter här och repriskollar på Rome, ja ni vet, den gamla HBO-serien som kom efter mästerverket Band of Brothers. Rome iallafall blandar lite härlig politik, med blod och lite erotik. Förstå mig rätt, inte Caligula-erotik nu, (för alla er som sett den Penthouseproducerade filmen om den galne romerske kejsaren Caligula) utan bara lite lagom naket. 

Vart var jag nu? Jo just det! En pojke... Enligt deras mått mätt är jag bara en halv man: checklista för att bli man i 40talet före Kristus Rom:

(i) Penetrerat en kvinna - check
(ii) Beblandat mig med äldre män - nepp
(iii) Slängt mig in i politiken - nepp
(iv) Dräpt någon - nepp

Okok, med dessa mått mätt är jag endast 1/4 man. Undrar vad dagens kriterier för att bli man är? Räcker det med att bli 18 tro?

Jaja, vad händer mer undrar ni såklart. Jag är sjuk nu, så att jag har missat två dagar av min slutpraktik - ajabaja! Fast å andra sidan har jag tillräckligt med innestående dagar för att kunna vara lite sjuk.

Ne, nu är det dags att göra sig representabel för att kunna skriva lite uppsats senare.

Buss och kram!

*Spanar avundsjukt på soffkuddarna*


torsdag 28 augusti 2008

Om nervositet

Vi är ju alla nervösa ibland. Jag blir det väldigt sällan, om jag får säga det själv, vilket jag får... Men det finns tillfällen då till och med jag skiter tegelsten. Nu ska jag beskriva ett sådant tillfälle:

Morgon. Man vet att idag är dagen det ska avgöras. Man intalar sig själv att allt kommer att gå vägen, att det även efteråt förhoppningsvis bara är att tuta och köra. Äter lite frukost, intalningen att även om det inte går vägen så kommer saker att lösa sig, fortsätter.

Man drönar sig till färdmedlet och kör mot industriområdet. Man stannar bilen på anvisad plats och inväntar sin tur. Runtomkring sitter människor med nervösa ansiktsuttryck, gammal som ung, väntar de på sin tur att bli granskade.

Min tur! Jag rullar in, skämtar lite om att jag hade vägarna förbi. Den sura mannen tittar lite lojt och inleder genast rutinkontrollen. Men tränad och van hand genomför han sitt jobb och antecknar lite i ett protokoll.

En kvart senare är allt över. Bilen har passerat besikningen och utan fel dessutom! Inte illa pinkat av en bil som är tjugo år gammal.

Ja, det var en av de sakerna jag blir nervös av. Kanske för att det kostar så himla mycket pengar om man hade fått tvåor i protokollet. Fråga min syster... Haha!

*Biter sig själv i läppen*

måndag 25 augusti 2008

Om längtan

Nu är det tamefan dags!

Jag har verkligen ingenting att göra, INGENTING! Idag har jag kollat på samtliga avsnitt av Generation Kill, som visserligen är en väldigt bra serie signerat HBO. Men kom igen nu va! Det är så illa att jag längtar efter rutin, efter att ha något att göra, efter skolan! 

Går man i skolan och inte gör någonting känns det iallafall bättre än att inte gå i skolan och inte göra någonting. Det låter som en paradox, men så känns det nästan.

Jag är trött också! Vad handlar det om? Jag sover mina 8 timmar och gör inget särdeles ansträngande. What's tha muthafucking deal liksom? Jaja... Jag ska ju diska alldeles strax, får väl se det roliga i det kanske... Sedan kanske man skulle ta och bada lite med.

*Är lite rädd för dammet i hörnet*

fredag 8 augusti 2008

Om att hantera en blogg

Det krävs en viss teknik till det som titeln på detta inlägg antyder. En mycket viktig, livsviktig, essentiell (älskar det ordet!) är att man har internet. Vår kära bredbandsleverantör, Bahnhof (som jag valde för att Tysklands motsvarighet till SJ, DB, är så himla bra, vilket leder till att tyskarna kallar sina tågbanestationer för just bahnhof...) har fortfarande inte belönat oss med internet. Detta innebär i sin tur att jag är limiterad till bibliotek, caféer och vänner med internet.

Jag vet, jag vet... Där det finns en vilja finns ett sätt, eller hur? Men universums två tävlande krafter - lathet vs. snålhet - håller mig i ett fast grepp. Latheten är väl den kraft som för tillfället styr mina handlingar.

Vad har hänt sedan sist?

Jo

Vi har nu installerat oss i Varberg och jag har börjat acklimatisera mig till vind, vind, och äckliga boråsare som invaderar den sköna västkusten med sitt feta borgarkapital uppbyggt på sömnad och mattvävnad. Alles gut annars!

Jag har voluntärarbetat för att snålheten (sic!) gjorde att jag inte spenderade 1000:- på en endagarsbiljett till Way out West. Nu får jag gå gratis! Hurra! Dessutom fick jag sätta upp en scen med galna rumäner. Kommunikationen oss emellan gick bra, hybridsnack mellan tyska, italienska, ryska, engelska och svenska. Dom var stenhårda!

Jag ska för första gången i mitt liv få se Sigur Rós live, hur bra som helst! Och jag har vänner på besök - Emanuel och hans bror Robert. Emanuel är en gammal klasskamrat och Robert är en gammal elev till mig.

Jag bor ju inte i Göteborg längre, men min gode vän Pontus har varit så snäll och upplåtit sin lägenhet till mig. Tack för det!

Nu ska jag alldeles strax koppla ner för en tur tillbaka ut på The Island, otherwise known as Hisingen. 

Hade bra och jag ska försöka att inte vara en stranger!

*Funderar på om straffet för ett strypet barn är värt att faktiskt strypa det...*

måndag 21 juli 2008

Om allt sedan sist

Jag är tillbaka, iallafall för tillfället...

Sitter på biblioteket i Varberg, där jag nu bor, och surfar på sketet trådlöst á la Belkin (ni som fattar vet...).

Har jag varit särskilt saknad i bloggvärlden? Nej, men nu är jag lite taggad på att fortsätta. Jag har jobbat... och jobbat... Kollo är ansträngande, fast vad som värre är är att man blir i en bubbla utan att egentligen bry sig om vad som händer utanför kollots gränser. En vän beskrev det hela som följer:

"Att beskriva kollo för en oinsatt är som att dansa om arkitektur"

Och det stämmer, därför tänker jag inte göra något försök till det ens. Inte än iallafall, sedan när jag är redo och har internet hemma kanske...

Ne, nu ska jag och Kajsa ut och handla besticklådor, toaborste och ett duschdraperi!

Kräms!

*Sitter och äcklas ömsom faschineras av mannen med slemhosta mitt emot mig*

söndag 8 juni 2008

Om att vara hemma!

Nu är jag hemma, i Göteborg, Sverige!

Det känns lite surrealistiskt, och jag väntar nog fortfarande på att det ska vara dags att åka tillbaka till Brighton. Men det är väl en vanesak antar jag.

Vad har åstakommits sedan hemkomst?

Jag missade nästan mitt flyg på grund av ett par judar! Jag är ledsen, men det var judar. Korkskruvslockar och allt! De lade in sitt handbagage före mig och fick utslag på mackapären som läser av ens bagage. Min väska gav också utslag och lades således på kö. Jag misströstade inte, ty jag hade ju nästan en timma innan jag skulle boarda (angliscismer rular!). 

23,5 minuter senare kände jag mig lite svettig när de för sjunde gången körde judarnas handbagage genom röntgen. Judarna var också svettiga och pratade på judiska (hebreiska?) och var väldigt upprörda över att röntgendamen öppnat allt i deras väska. Till slut fick jag spader och gick fram:

- What's the problem? Do they have anything in the bag that's not allowed? Could someone help me with my bag since my plane is leaving in 30 minutes?

Tullmänniskorna (de var fyra stycken nu):

- What's this? (Lyfter ut en påse med nubb/småspik ur fodret på väskan)

Judarna:

- Artefacto!

Jag:

- Some kind of artefact? 

Judarna:

*nickar febrilt*

En tullman tar min väska åt sidan och servar mig. När jag är klar ser jag att det har kommit två poliser till platsen och tar med judarna därifrån. Stackars dom, och stackars mig som fick springa till gaten, bara för att sitta och vänta där inne...

Hemma var det ja! Här har inte hänt så mycket. Spenderade nationaldagen med Kärlek och Pontus, i Slottskogen, det var trefligt. Har handlat ett par sandaler och nya böcker att läsa i sommar, hur bra som helst!

Nu är det måndag och Kajsa har gått till jobbet, bisarrt! Jag minns på den gamla goda tiden då vi båda var studenter! Men nu har jag lov, och Kajsa sliter - Muhahahahahahaha!

Ska nog äta lite riktig svensk frukost nu - macka med kaviar och ost, iste och se på Scrubs, säsong 4 kanske? Eller varför inte Vänner?

Puss och kram!

*lyssnar på Coldplays liveplatta*

lördag 7 juni 2008

Om bloggdöd?

Den är ju inte död ju!

Bara lite i träda tills allt börjar komma på plats här hemma i Sverige igen.

Ett stort tack går ut till mina peeps från Stanmerkollektivet!

Jag uppdaterar snart igen, dags att sleeeepa!