När jag går leker jag alltid något, eller åtminstone fantiserar om något. Verklighetsflykt? Javisst, men det är viktigt att tillåta sig det ibland. Kanske inte lika frekvent som jag... Ibland är jag borta från verkligheten så länge att jag nästan blir besviken när jag återvänder igen. En gång, när jag var yngre, visste jag inte ens vad som var verkligt och inte. Min skapade värld, eller den riktiga. Det var intressant!
Det är inte så att jag vantrivs i den verkliga världen, men den kan vara lite tråkig ibland. Föressten! Vad är det som gör denna världen till verklighet? Bara för att vi kan se, känna, höra, ta och lukta på den betyder inte det att den existerar. Alla sinnena går att lura, tänk om man bedras av alla samtidigt?
Hejhopp!
3 kommentarer:
...Och när du skrev detta var du så inne i din egna värld att du inte märkte att jag sa "Jaha, så du uppdaterar äntligen" och stod i din dörröppning.
Ouch... Jag ber om ursäkt för det Linda... jag hörde dig inte! Förlåt!
Nej nej, inget att be om ursäkt för - det var bara lustigt (jag tycker just nu att allting som inte har att göra med language acquisition är lustigt). Jag skrattade och gick tillbaka in i mitt rum.
Skicka en kommentar